Sekelskiftesträdgården – en plats för motreaktion

Drömmer du om pioner och löjtnantshjärtan, romantiska grusgångar och kaffe med småprat i en lummig berså? Precis som vid förra sekelskiftet är vi många som längtar efter en stämningsfull och vacker trädgård att vistas i. Och inte bara det – vi vill ut i naturen, och helst på naturens villkor. Det ligger i vår tids anda. Precis som det gjorde i början av förra århundradet.

I början av 1900-talet växte en stark längtan efter det naturliga – en motreaktion mot industrialisering och urbanisering. Människor lämnade städerna för lantliga sommarvisten. I dag ser vi en liknande rörelse: med klimathot och pandemier i bagaget söker vi återigen grönt lugn och ett liv närmare naturen.

Dåtidens etikett tillät inte bar hud eller vardag i solen – men sekelskiftets nya ideal utmanade det. Människor klev bokstavligen ner från verandorna och ut i gräset. Livet skulle levas ute, fritt och enkelt. Karin och Carl Larsson blev symboler för den här nya livsstilen. I deras trädgård i Sundborn lektes det barfota, vardagen var både vacker och avslappnad. De bröt mot tidens strikta regler och inspirerade till ett livsnära och konstnärligt ideal.

Den klassiska bersån blev en självklar del av trädgårdslivet. Den gav skugga och avskildhet och blev en plats för kalas och samtal. Ofta byggd av syren, lind eller avenbok och placerad mot norr, med grusgångar som ledde dit. Samtidigt började trädgårdarna "förvildas". Träd sparades, blomsterängar fick ersätta prydliga rabatter och stora stenblock blev naturliga blickfång.

Utemöblerna gjorde entré. Tidigare tog man bara ut en filt eller en stol – men nu behövdes riktiga möbler som passade gruset och gräset. Trädgårdsmöbler i trä blev populära och lade grunden för det vi i dag kallar sekelskiftesstil. Även i moderna villaträdgårdar går det att återskapa den känslan.

Trädgårdsdesignern Sandra Nihlmark om sekelskiftesstilen

– Ja, varför inte? Det finns mycket som förenar dåtid och nutid – vi längtar ut! Vi bygger fler uteplatser, och de blir allt mer påkostade. Vi drömmer om landet, börjar odla och delar växter med varandra. Klimathotet och pandemin har fört oss tillbaka till rötterna. Det är som om vi kommer fram till samma slutsatser som människor gjorde för hundra år sedan.

– Men vad gör man om man har en modern trädgård – och älskar sekelskiftets stil? Börja med att fråga dig själv: Vad vill jag kunna göra i min trädgård? Vill jag odla, vila, umgås eller skydda mig från insyn? När du vet det – då kan du inspireras av vilken stil du vill.

Ett nybyggt funkishus kan ha en strikt grundstruktur – men fyllas med sekelskiftets växter och material. Grus istället för plattor. Mormorsväxter som pioner, stjärnflocka, humle, löjtnantshjärta, fruktträd och bärbuskar. Det är bara att titta på Carl Larssons målningar och låta sig inspireras!

Frihet i det gröna

Kanske handlar inte drömmen om sekelskiftesträdgården om en exakt stil – utan om frihet. En plats där du kan vara dig själv, där vardagen får ta plats, där det är tillåtet att drömma. Precis som hos Larssons på Sundborn.

Dela gärna bilder från din trädgård under hashtaggarna #sekelskiftesträdgård och #carlshaga.

Stort tack till Sandra Nihlmark som delade med sig av sina tankar! Du hittar henne via www.sjystarum.se.